Den 16 maj höll Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning sitt årliga möte med kulturrådet, organisationens högsta beslutande organ, i Hapsal. Årets möte fokuserade på budgeten, verksamhetsberättelserna och planerna för det kommande året samt på att uppdatera de grundläggande dokumenten som styr organisationens arbete, bland annat stadgan. Mindre ändringar gjordes också i stadgan för utmärkelsen Estlandssvenskarnas Kulturbärare. Efter det fyra timmar långa arbetsmötet fanns möjlighet att delta i evenemanget ”Ljud i natten” på Aibolands museum, som ingår i den årliga museisatsningen. Förutom de två styrelseledamöterna deltog elva befullmäktigade ledamöter i kulturrådet, vilket innebar att beslutsmässigt antal för stadgeändringarna var uppnått. Styrelsen presenterade verksamhetsplanen för 2026. Bland årets prioriteringar finns fortsatt utveckling av kulturlederna på Nuckö och Runö, sammankallandet av estlandssvenskarnas tankesmedja på Ormsö, digitalisering av utställningen om estlandssvenskarna samt flera nya projekt som fortfarande befinner sig i planeringsskedet och ännu inte har offentliggjorts. Det finns också anledning att glädjas åt två kommande bokutgivningar. Den ena planeras att ges ut i samarbete med Ingegerd Lindström, tidigare ordförande i Rickul/Nuckö Hembygdsförening. Boken blir en fortsättning på den historiska serien och skildrar bosättningshistorien i Rickul- och Nucköområdet fram till nutid. Den andra boken väntas också utkomma i år och behandlar den rika traditionen kring Ormsös bindpongar.
Mot slutet av mötet berättade deltagarna om sina egna planer kopplade till det estlandssvenska kulturarvet. Mats Ekman fortsätter arbetet med att komplettera och förbättra informationen om estlandssvenskarna på Wikipedia. Benny Vesterby fortsätter att introducera Nuckös historia och det estlandssvenska kulturarvet för nya invånare i sin hembygd. Lars Rönnberg leder även fortsättningsvis strukturerna inom SOV. Elna Siimberg forskar i sin hembygds historia och arbetar för närvarande med en bok i ämnet som förhoppningsvis snart kommer ut i tryck. Anu Raagmaa berättade om sitt arbete på Aibolands museum, där hon är anställd, och naturligtvis ägnar hon sig också åt estlandssvensk historia utanför arbetstid. Kristi Mikiver medverkar i arbetet med att förbättra den statliga lagstiftningen som reglerar kulturautonomin. Vi känner också väl till Age Kõiveeres och Jonne Berggrens engagemang och aktiva arbete för att bevara kulturarvet i sina hembygder och önskar dem fortsatt framgång. Lydia Kalda var tillfälligt upptagen med ett evenemang som pågick fram till midnatt, men vi känner väl till hennes engagemang för det estlandssvenska kulturarvet och kan följa museets arbete. Även Ülo Kalm var upptagen med förberedelserna inför museets evenemang. Vi vet att han också, liksom de tidigare nämnda, ägnar sig åt estlandssvensk historia, håller samman den lilla museipersonalen och deltar aktivt i gemensamma initiativ i lokalsamhället.
Under ett av mötets programpunkter presenterade styrelsen också Estlandssvenskarnas Kulturförvaltnings nya logotyp. Den tidigare logotypen var svår att använda i trycksaker eftersom organisationens namn inte framgick tydligt. Vi hoppas att logotypens formgivare, Piret Roberg, någon gång skriver ned berättelsen om hur den kom till.
Repertoaren till estlandssvenskarnas sång- och dansfest tar nu snabbt form under ledning av sångfestkommittén, där Sofia Joons, Leana Salu och Peeter Paemurru ingår. Under hösten blir de nya sånghäftena färdiga för tryck och då inleds också arbetet med finansiering och den övergripande planeringen av evenemanget.